torsdag 30 september 2010

Tömma torget

Vem vill lyssna på sanningen?
Versioner av sanningen.
Det finns alltid - minst - två sidor.

Skvaller och elakt förtal.
Förnamnet på den företeelse som är så vanlig.
Tugga människokött.
Se ner på sin nästa.
Döma och fördöma.

Ni vet känslan där man vill ställa sig på torget och skrika; "Ni har inte en aning om hur det verkligen ligger till!!!" DEN känslan har jag nu.
Om jag skulle göra det så skulle säkert alla närvarande utrymma platsen och bege sig långt därifrån. Ingen vill egentligen veta. Har man blundat så länge kan man blunda lite till. Både med ögon och öron.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

6 kommentarer:

  1. DEN känslan är inte roligt. Det är svårt...men om man bara tar sig tid att lyssna och vara en god vän så brukar det hjälpa SÅ mycket. I alla fall mig. Ibland är det allt som behövs...att någon lyssnar.
    Bamsekramar.

    SvaraRadera
  2. Ja! Jag vet den känslan. Mycket fint fångat!

    SvaraRadera
  3. Det är lätt att döma, lätt att sprida rykten, svårare att leva med dem... bra

    SvaraRadera
  4. Mycket bra! Min mamma har precis tagit sig ur det där. Kramar

    SvaraRadera
  5. Ja, man känner igen. Ingen vill egentligen veta. Den där rädslan vi människor bär på är sorglig... Fin text.

    SvaraRadera

Vill du lämna ett bevis på att du varit här och läst vad jag skrivit? Vad kul, gör gärna det!