onsdag 29 september 2010

Tunnel lång som själva livet

Vad ska jag göra med dig?
Du försvinner mer och mer.
Samma visa om och om igen.
Du glömmer och pratar om.
Du skäller på allt och alla.
Ingen tycker om dig. Alla hatar dig.
Du tror att det är sant.

Du vill inte leva längre.
Kan jag förstå.
Kan jag inte acceptera.

Vad ska jag göra?
Vem ska hjälpa mig?
Fyrtio år i en lång tunnel.
Små ljusglimtar från taksprickor.
För små för att kunna lysa upp.

Vem ska visa vägen?
Ljuset? Finns det?
Vad är det?
Är det bättre eller sämre?

Vem vet?

2 kommentarer:

  1. Stark text, någon kämpar för sin existens.

    SvaraRadera
  2. Jag får associationer åt flera håll när jag läser. Och inser hur skönt det är. Att jag kan och får lägga in mina egna tolkningar, helt tyst, i din text. Bli av med mitt via dina ord. :)

    SvaraRadera

Vill du lämna ett bevis på att du varit här och läst vad jag skrivit? Vad kul, gör gärna det!