söndag 10 oktober 2010

Fyll mitt hål


I min mage bor ett hål
Jag gräver
Vill fylla tomrum
Sliter och drar
Trasiga fingrar
Strimmar jorden röd
Bort med rötter
och hindrande stenar

Hackar med spadens hårda blad
Sparkar undan torvor av jord
Snart är jag där
Vill göra det lagom
Precis lagom
Ska passa till det stora
hålet med värk

Ett hål fylls av tomhet
Ett hål växer till en grotta
Stenen rullas fram
Täcker hålet
Rädslan är dold
Inget finns kvar
Utåt

Två hål
Fyller varandra
Växer ihop
Blir större
Två ingenting
Blir allt

Mitt tomma
med ditt
Försonas


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

6 kommentarer:

  1. "Två ingenting blir allt". Fint.

    SvaraRadera
  2. Förstår inte riktigt. men man ska väl inte alltid förstå heller.
    fint slut

    SvaraRadera
  3. Fastnade också för formuleringen "Två ingenting Blir allt"

    SvaraRadera
  4. Mycket känslofyllt skrivet.

    SvaraRadera

Vill du lämna ett bevis på att du varit här och läst vad jag skrivit? Vad kul, gör gärna det!