måndag 17 januari 2011

Kläder efter väder

Med sina stora blå ögon skickar hon blixtar.
Mina invändningar slås till marken med rungande kraft.
Där ligger de och krälar som likmaskar suktande efter ruttet kött.

Jag är stark. Hon också. Våra mätstockar är av olika sort.
Mina fyllda med metervis erfarenhet. Hennes av tummar på en träbit.
Fyra stycken har jag klarat utan problem. Hon är den femte.

Min akilleshäl. Strumplös och naken. För att hon är den sista?
För att hon är hon? För att jag inte orkar ta striden?
För att världen inte går under om jag ger mig.

OK, ta dina nya stövlar då. Men skyll dig själv om du blir blöt om fötterna.

,

4 kommentarer:

  1. Log stort på slutet!
    "Mina fyllda med metervis erfarenhet. Hennes av tummar på en träbit"
    Underbart!

    SvaraRadera
  2. Ja just den meningen! Fast hela texten är underbar.

    SvaraRadera
  3. För att hon är hon. Och för att du inser att världen inte går under. Så tror jag och njuter av dina formuleringar :)

    SvaraRadera
  4. Jag ler stort när jag läser. Kanske för att jag också har en viljestark yngsta och känner igen mig så himla väl.

    SvaraRadera

Vill du lämna ett bevis på att du varit här och läst vad jag skrivit? Vad kul, gör gärna det!