Ta den fyllda hinken och tippa den.
Ditt hår skulle bli tovigt av allt kladd.
Ryggraden skulle stelna av kylan.
Av vetskap. Av vånda.
Så mycket jag skulle vilja dryfta med dig.
Jag kan inte. Av vetskap. Av vånda.
För vad skulle hända?
onsdag 17 oktober 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Är det verkligen bättre att inte dryfta och gå och bära på allt elände?
SvaraRaderaNej egentligen inte. Egentligen vill jag dryfta och försöka rätta till. Men... ibland går det bara inte, av en eller annan anledning. Kan jag inte få personen ifråga att lyssna så kan den inte heller höra. Tyvärr :-(
RaderaJag vet, som du kanske förstod av min puff, det måste vara två för att kommunicera. Tack så väldigt mycket för din kommentar till mej!
SvaraRaderaStark text. Den känns.
SvaraRaderastark text. "ditt hår skulle bli..."
SvaraRaderaJa en text som känns. Sätter fingret på att man kan dryfta själv eller med någon annan och det gör stor skillnad för resultatet.
SvaraRaderaFina bilder. Sätter verkligen ord på våndan.
SvaraRaderaOtroligt bra.
SvaraRadera